Tusenårsskifte
och vikingamammor
3 januari
2000
Språknämnden
vill att vi ska använda ordet tusenårsskifte i
stället för ordet millennieskifte. Ordet
millennium känns så praktiskt och är
lätt att sammanställa med andra ord i nya
kombinationer. Så länge det nu varar. Kanske
ordet millennium sjunker undan i aktualitet efter den
här sista tidens globala yra. Man får väl
som vanligt börja ta en dag i taget. Eller
åtmintone ett sekel.
Det
förra tusenårsskiftet i våra nejder vet
vi inte så mycket om. Jo, av de kvarlämnade
runstenarna kan vi läsa en del, boplatser har
lämnat bevis för mat- och levnadsvanor i stort,
men några detaljer står inte att få.
Vem har koll på sin vikingamamma? Många
tänker inte ens på att hon fanns.
Någonstans på klotet. Och var levde
stenåldersmamman?
Är
man inte kunglig, adlig eller sysslar med
släktforskning har man inte så stor kunskap om
generationerna bakåt. Vad hette din mormorsmor i
efternamn som flicka, är en bra kuggfråga som
inte många kan besvara på rak arm. Vi vet i
allmänhet mycket litet om i vilket nystan våra
släkttrådar finns och så långt
tillbaka som till sin vikingamamma kommer varken adel
eller kungar. Alla kan bara med absolut säkerhet
veta att hon fanns. Mer är det inte.
När
vi tar en så stor bit av tiden som ett helt
millennium och hanterar det som om det vore
överblickbart, kan det vara bra ibland att
ersätta ordet millennium med "1000 år". Det
blir bättre skala på något sätt.
Domedagsprofeter och pessimister får inget
stöd i den här spalten. Jag utgår
från att jorden fortsätter rotera och att
människan har en framtid tusen år
till.
Våra
söner och döttrar vid nästa
millennieskifte kommer att veta mer om oss än vi om
våra vikingamammor. Vi lämnar inga runstenar i
landskapet, våra dokument är
ömtåligare men rikliga. Våra
ättlingar kanske kan härleda sina trådar
till rätt nystan här i nutiden. Men vi blir
lika lite som vikingamammorna kött och blod. Vi blir
dokument. Och hur trådarna framåt från
våra egna nystan kan ringla i framtida tusen
år har vi inte ens fantasi att föreställa
oss.
