Organisation eller brist på
En viktig person i all bokframställning är redaktören vilken fungerar som organisatör, granskare, rådgivare och är den som håller ordning och är spindeln i nätet. En eller kanske till och med ett helt team arbetar bakom kulisserna och är för det mesta undanskymda men viktiga personer. Den skönlitteräre författaren är naturligtvis en suverän vars verk inte kan ifrågasättas hur som helst. Där krävs varsam hantering och finkänslig rådgivning i bakgrunden. Författaren har alltid rätt. Men lite hjälp med stavning och kommatering kan behövas ibland och stillsamma synpunkter, förslag på försiktiga strykningar, omflyttningar, ändringar. Och uppmuntran, stöd, peppning kan vara på sin plats understundom. Varje bok har en redaktör, men i skönlitterära verk finns inte redaktören namngiven.

I fackböcker, läroböcker, uppslagsverk med mera har redaktören eller redaktörsteamet en betydligt mer aktiv och synlig roll. Ett verk behöver register, uppslagsdel, källhänvisningar, faktakontroll, kompletteringar, systematik i rubriker, mellanrubriker, bildtexter osv. Det känns oerhört irriterande när dylika böcker saknar ordentliga register med kapitelrubriker, sidhänvisningar o d. Läsaren ska kunna hitta i boken utan att leta på måfå i hundratals sidor. Det är naturligtvis samma elände på webben när jättestora sajter inte har tydliga länkar och där det saknas reträttvägar; besökaren får irra i en labyrint som bara leder längre och längre in i en snårskog av nya länkar. Det blir oöverskådligt och tröttsamt och besökaren ger upp. Hur flott designen än är.

***

Det är svårt att hantera mängder av material vare sig det är i bokform eller på nätet. Min organisationsförmåga ställs på svåra prov när jag ska försöka hantera min hemsida som hela tiden upptar mer och mer material. Jag virrar bort mig ibland. Snabbspolat har jag spolat för snabbt och det har försvunnit några texter på vägen. Inga odödliga mästerverk, men det är nog så förargligt när jag ska återvända till en text för en kontroll och så är den borta! Tablå! Med stor skam inser jag att jag har schabblat och inte alls var den noggranna organisatör och kontrollant jag trodde mig vara. Jag har gått på pumpen helt enkelt. Ändå tyckte jag att jag funnit en enkel metod med numrerade snabbspolat.

Det tryckta ordet överträffar det elektroniska åtminstone i ett avseende, det är inte så lätt att utradera. Här trycker jag på fel knapp och svisch är texten borta och omöjlig att rekonstruera. Jag tröstar mig med att texterna jag skriver är dagsländor. Det ska vara snabbspolat i alla bemärkelser!

 

Snabbspola bakåt
Snabbspola framåt
Kommentar direkt
Tillbaka till Nyskrivet
Filippas hus