Mosad såpa Eller vad man ska kalla det. Jag såg David Copperfield i Hallmarks i går kväll, det tog flera timmar. Rena envisheten gjorde att jag såg färdigt, eller var det en önskan om att jag hade fel. Man kan inte förstöra Dickens. Man kan inte det! Det är en besvärjelse. Men så hade någon lyckats med det till slut. I mina ögon. Nu var det ett tag sen jag såg något som byggde på den boken och ännu längre sen jag läste boken, men jag kunde inte minnas att David Copperfield var en komisk tillställning med näranog lyteskomik. Äsch, jag skulle ha följt min första impuls att stänga av, inte förstöra min känsla för Dickens, inte få alltsammans så mosat och såpat. Kan det någonsin bli bra när Sally Fields skriker i falsett och jagar åsnor med kvast och alla spelar att de spelar? Men Nicolas Nickleby (8 timmar lång!) går på Stadsteatern. Törs jag betala högt pris för att kanske få Dickens mosad en gång till? Jag spelade in föreställningen som sändes i TV med The Royal Theatre. Det var äkta Dickens det, tolkad på allvar och med lyhördhet. Man borde inte få kleta in Dickens i grönsåpa. Sånt skulle det vara straff på. *** Mosade såpor - det är gott om dem nuförtiden - pågår i alla medier. När såpan blir tillsåpad, då drunknar man i löddret. Det liksom väller ut på mattan ur TV precis som om man laddar med fel tvättmedel i en tvättmaskin. Stackars alla producenter som arbetar för sin försörjning och sin berömmelse, de måtte ha det svettigt nu när så många tävlar om uppmärksamheten. Och stackars alla journalister som har så många att tävla med och som så oroligt måste flaxa klotet runt för att hitta oroshärdar och småkrig och bortglömda skärmytslingar. Så att de måste häcka på ortens Hilton ett par veckor och kasta strålkastarljuset på just den fläcken. Men sen drar flocken vidare, spotlighten släcks och allt faller in i glömskans mörker. Stackars alla filmproducenter som måste ha ännu fler explosioner i nästa film och i nästa tills trenden är över och ingen vill se enda exploderande bil mer i sitt liv. Mest synd är det förstås om alla porrproducenter som måste hitta på nya märkligheter hela tiden och ta in fler och fler så kallade skådespelare i sina såpor och sätta sin lit till att det alltid finns en skara som tycker det är värt att sitta uppe vid midnatt och glo stint in i andra människors intimaste delar. Si så där en och halvannan timme. Och hur synd är det inte om alla soffledare, de där som ska leda samtal med folk som sitter i soffor i alla kanalar och tycker si och så. Stackars alla soffsittare som måste kasta sig i taxi mellan nyhetssofforna. Stackars alla TV-tittare som inte kan välja kanal utan sitter och bläddrar som vansinniga för att hitta något som de inte sett förut fast bättre. Och stackars alla som drunknar i lödder och kippar efter andan och inte hittar avstängningsknappen i tid. Mitt i alla mosade såpor kan man hitta en och annan äkta röst och ett och annat alldeles naturligt ansikte, men eftersom grannkanalen börjar med en mosad såpa strax så hinner man inte titta på det. Man får alltid hoppas man hinner se reprisen.   Snabbspola bakåt Snabbspola framåt Kommentar direkt Tillbaka till Nyskrivet Filippas hus