Bryta vanor Det är svårt. Men om man ger sig den på att bryta en vana så går det. Jag menar inte att alla vanor är dåliga eller trista, men en del är det. Ibland kan man bryta en vana som är ganska trevlig men som har blivit för mycket Vana för att uppskattas som den trevlighet den egentligen är. Om man då bryter den vanan och låter den ligga stilla ett tag så blir den frisk och fräsch och trevlig igen när man återupptar den. Just nu bryter jag vanor bara för att retas med dem. Dom ska inte tro att jag tänker hålla på och gulla med dem för evigt. Så tvärsäkra ska de inte vara. Vanorna har blivit väldigt frustrerade av det. En del vanor som inte ens är hotade har blivit nervösa och gör sitt allra bästa för att jag ska fortsätta med dem. Vanan att köpa böcker vill inte ge upp. I dag släpade hon mig till bokhandeln fast det nästan var stängningsdags och jag hade minsann annat att göra än att bläddra böcker. Jag försökte säga att det blir bokrea snart så du får väl ge dig till tåls, men vanan hörde inte på det örat alls och sen hade jag en liten kasse med böcker med röd lapp på med mig hem. Jag faller för små billiga uppslagsliknande böcker som bokhandeln lägger ut i en låda utanför ingången. Vanan tycker att det är OK, för den har fattat att man bara inte går in och köper en ny svensk roman för 380 spänn hur som helst. Så vi kompromissar med sådana där 40-kronorsböcker som bokhandeln har köpt som kilovara. Men jag ska ge den där vanan en rejäl snyting snart för nu sitter jag här med en bok om Skotska klanmönster och en om Teddybjörnar!   En bruten vana En vana som jag lagt på hyllan är att gå och bläddra kläder. Jag saknar den lite, men har bestämt att det får inte bli något bläddra kläder förrän det blivit lite vår i luften och kläder får trevliga färger. Det var lätt att bryta vanan när det bara hängde svart, grått och mera svart på alla galgar.   Snabbspola bakåt Snabbspola framåt Kommentar direkt Nyskrivet Filippas hus