Vilken tur jag haft! Som överlevt! I går såg jag i leksaksaffären att det fanns ett slags törnrosaslott i plast, ett med tinnar och torn och så sålde de ut små plastskor med hög klack och glitterspännen, lagom passande mycket små flickfötter. Jag är säker på att jag hade Dött om jag hade fått ett par sådana när jag var i rätt ålder. Hade det funnits ett stort paket under julgranen med ett riktigt törnrosaslott i, så hade jag dött också. Jag menar, det var nästan så att jag dog när faster Aster gjorde dockmöbler av tomma gamla tändsticksaskar! Ibland har man en otrolig tur. Som överlevt. Visserligen skulle alla snälla mammor och pappor och tanter och fastrar och mostrar försökt skaka liv i mig och säkert lyckats, för på den tiden var det ingen som sa åt små flickor att dom skulle skämmas och leka med bilar i stället. Jag har haft en otrolig tur! Nu vill jag väldigt gärna ha ett törnrosaslott, men jag kan inte förmå mig att gå ner till leksaksaffären och hala upp några hundringar och släpa hem ett. Jag menar, det är För Sent! Det är sorgligt när det är för sent. Undrar just när jag får ett alibi så att jag kan smyga ner och köpa ett slott och sen ha det lagom till det blir jul och då slå in det och ge bort det. Det vågar väl knappast någon längre köpa törnrosaslott och högklackade plastskor med glitterspännen. Men om det ska vara så, då tycker jag faktiskt att alla stora vuxna också ska sluta med glitterspännen och halsband och smink och sånt. Och då kan dom lika gärna sluta läsa Sidney Sheldon och se på såpor också. Men man kan nog inte ändra världen så där i handvändning!   Snabbspola bakåt Snabbspola framåt Tillbaka till Nyskrivet Filippas hus