Den vita världen

Jag älskar den vita världen, farbror Rimfrosts andedräkt som gör minsta lilla strå gnistrande som av diamanter. Jag älskar Kung Bore och hans stränga kyla som ger barnen äppelkinder. Inte vill jag ha svajande palmer och vita stränder året om! Nej, drömmen om Hawaii är ingenting för mig!

Den eviga sommaren skulle tråka ut mig. Samma sommarkläder året om, samma hus hela året, samma svalkande drinkar och samma trädgårdsmöbler och ett evigt vattnande! Nej, inte jag.

Nog sveper jag kappan om mig och drar ner mössan och blinkar och blundar och halkar och svär ve och förbannelse över snö och kyla! Och skotta är inte att tala om med min rygg! Det blir pulsa det!

Minsta isfläck kan få mig att än en gång stå på öronen och bryta handleden, så jag tar inga risker utan rör mig segt och i slow motion. Muttrar i den uppdragna halsduken, flämtar med rykande andedräkt och rör mig som en utklädd elefant. Men ta inte bort vintern!

Jag behöver den! Jag vill ha det här vita, kalla, jag vill sitta inomhus och höra snöstormarna! Jag vill oja och voja mig över kylan, halkan, väglaget, elavbrotten och mörkret. Den vinande nordanvinden måste få blåsa rakt igenom mig och havet piska upp iskallt skum i ansiktet på mig och sen ska det lägga sig loj, loj, loj under en tjock is!

För då kan jag längta till våren, då kan jag drömma om syrener och liljekonvaljer och hur det känns att sitta på en solvärmd brygga. Och så kan jag gnälla så bra om hur lång vintern är och hur synd det är om oss häruppe i Norden. (Då ljuger jag! För jag tycker det är bäst med fyra årstider! Det om något är standard!)

Så knapra inte på vintern, jag älskar mörkret och kylan och det vilda raseriet i snöstormen och gloppet! Bara ett sånt ord! Glopp! Vad heter det på andra språk? Och tö - vilket ord! Gumman Tö som kommer så småningom med sin kvast! Jag bara inte gillar när hon kommer för tidigt!

 

2001-12-21