Skrivandets lust och
lycka
Att skriva är
för mig det roligaste hantverk, det är
tröst och uppmuntran, det är en aldrig sinande
ström av kraft och energi och det är den
bästa av känslor när en text har blivit
exakt så som jag vill ha den. När sista
punkten är satt sprider sig
vällust.
När jag
skriver mår jag bra. Dvs jag kan vara djupt
olycklig ibland när jag skriver, demonerna river och
sliter och hjärtat är brustet. Men medan jag
skriver blir jag på bättre humör, jag
blir gladare vare sig jag har orsak eller ej. Det skrivna
fungerar som medicin, som en förlösare
från allt som är mörkt och dystert.
Sorgen eller orsaken till sorgen finns kvar när jag
skrivit färdigt, men jag har blivit ett uns starkare
och kan orka med en dag, en vecka, en månad
till.
Ibland kommer
skrivandet i vågor. En dag kan jag skriva
från morgon till kväll, jag kan inte hejda
detta flöde av ord som sköljer över mig.
Sedan torkar orden, de ligger som stela lerklumpar och
vill inte lysa och dansa. De vägrar helt enkelt att
ställa sig i givakt för mig och sen dansa efter
min pipa. Det är sorgliga stunder.
Jag går
rastlös och olycklig som en instängd tiger.
Blir sur och vresig, känner mig hopplöst
deppig. Tankarna är dystra, sega som
trögflytande olja, det slår inga gnistor
minsann. Men innan jag vet ordet av så börjar
orden att dansa och piruettera igen, de dansar på
lina, de gör volter, de slänger sig i lianer
och kan vandra i den hetaste öken utan att
törsta och skrumpna ihop.
Då är
det fest. Fingrarna knattrar och jag skriver, skriver,
skriver. Ingenting får hejda mig. Ingenting kan
hejda mig. Förr var det jobb och plikter, barn och
barns uppfostran, ambitioner i yrket, strävan,
tävlan och ävlan. Den egna lilla
bekvämligheten, tryggheten, drömuppfyllelsen
gick före. Inte nu. Jag är fri. Jag skriver
när jag vill, när jag behöver, om vad jag
väljer, om vad jag tänker eller drömmer.
Och den nya världen med sin underbara teknik
får mig att kunna visa vad jag skriver för
alla, den som hittar hit kan läsa det! Och det
är nog skrivandets yttersta lust och lycka: detta
att någon läser det man skriver.

2001-11-22