Filippas kolumn

 

Halvdrömmar
Framåt morgonen brukar jag drömma underligt. Verkligheten blandas samman med drömmar på ett nästan trovärdigt sätt. Det skulle lika gärna kunna vara sanning som en dröm.

Det är mycket nöjsamt för ofta blir det så komiskt att jag börjar skratta och vaknar med en känsla av att allt är så tokroligt och underbart. Det är ett härligt sätt att börja en dag på.

I de drömmarna förekommer människor som finns i verkligheten. De beter sig helt bort i tok, säger besinningslösa saker, de blandar verklighet och dröm som färger på en palett, hursomhelst, med vilken komisk effekt som helst.

Kanske det är hjärnans sätt att förmildra och dämpa den verklighet som har varit annat än underbar eller komisk många gånger. Det underliga är att drömmarna verkar nästan trovärdiga. En liten, liten vinkling har gjort dem till skrattspeglar men ibland kunde de lika gärna ha kunnat inträffa.

Ibland träffar jag någon av dem som spökat i mina drömmar. Då gäller det att inte börja skratta omotiverat och att inte berätta hur stolligt den uppträtt i mina drömmar. Jag är inte säker på att relationen skulle vara helt oskadad av det.

Det som slår mig ibland är vad jag månne ha för mig i andras drömmar! Tur jag inte vet! Och härmed slut på drömprat, för om det är något som tröttar ut mig är när någon i detalj berättar sina drömmar! Då vill jag bara gäspa och somna själv!

 

2001-07-31

Arkiv
Forum