|
Broderade tankar
Det klassiska handarbetet med broderier, stickning, virkning och liknande för ibland en tynande tillvaro för att sedan åter blomma upp när marknaden förses med virk- och stickbeskrivningar och broderimönster. Vad det är som styr handarbetets vara eller icke vara är svåranalyserat. Just nu tycks det vara en svacka som jag tror, eftersom jag inte sett en handarbetsbilaga på lång tid och veckotidningarna hellre lockar med hälsoprogram och bantning än med handarbete.Självklart lever ändå handarbetet sitt liv utanför rampljudet eftersom det alltid finns kvinnor (mest) som har en stickning igång eller ett litet broderi som långsamt stygn för stygn går mot sin fullbordan.
Jag har haft anledning att gå igenom ett äldre linneskåp med dess rariteter av broderade dukar, virkade små underlägg och handfållat, handsytt, handagjort i långa banor. Inte en maskinfåll på mils avstånd alltså! Fantastiska dukar med så kallat klosterarbete, lakan med handvirkade spetasar, örngott med engelsk brodyr, servetter med hålsöm och monogram och långa rader av handdukar prydligt försedda mad handsydda hängare och monogram. Vilka som sytt allt detta är för det mesta okänt, de tiger de där handsydda sakerna. Det finns ingen signatur som på en tavla eller en akvarell. De är anonyma.
Själv har jag handarbetat av och till under årens lopp. Praktiska arbeten till barnen med tröjor, vantar, mössor och halsdukar. Små julklappar till släkt och vänner i form av juldukar, virkade stjärnor med spetsmönster och annat som kanske ligger i andra linneskåp nu. Det är svårt att kasta bort ett litet handarbetat smycke även om man inte vill ha det framme på byrån så är det svårt att kassera det.
Av erfarenhet vet jag att bakom varje stygn, varje maska i virkningen, varje varv i stickningen och varje udd i stjärnorna finns en massa tankar. Man tänker medan man handarbetar och medan händerna arbetar fram varv efter varv, stygn efter stygn så flyger och far tankarna i sina banor. Kanske har handarbetet ibland varit ett alibi för att få sitta i tystnad och tänka, låta tankarna fara och fladdra, smyga och smeka, leka och lirka.
På senare tid har vackert handarbete fått status på antikmässorna. Det går inte att köpa broderade bonader för småslantar längre. Men riktigt höga priser är det ännu inte tal om för dessa anonyma mästerverk, dessa prov på tålamod, precision och flit.
Det är broderade tankar som ligger där i travar, hänger vackert exponerade i antikmässans stånd, ligger utbredda i antikaffärens skyltfönster eller kanske lite slarvigt är hopstuvade i lumpboden. Broderade tankar, tysta, hemlighetsfulla och otydbara. Ändå kan de säga så mycket om forna tider.